I butikerna gapar hyllorna tomma, evenemang ställs in och skolor och kontor stänger ner. Corona-viruset har på kort tid utmanat hela samhället. Alla människor är en del av denna kris. Men hur vi hanterar den är olika från person till person. Vissa reagerar med oro och panik, några agerar strukturerat och förebyggande och andra får utlopp för sin cyniska sida.
Vi har pratat med Dr. Cornelia Martens, dipl. psykolog och affärscoach om hur människor reagerar i tider av kris.
Hur ser du på människors agerande under Corona-krisen?
Just nu ser vi hur individuella och olika människor är. Å ena sidan finns det de som fortfarande inte vill erkänna allvaret. Å andra sidan finns det pessimister som äntligen kan proklamera att ”nu går allt utför”. Det vi alla har gemensamt är att vi i kriser behöver tydliga strukturer och vill förstå vad som händer.
En annan sak är också tydlig: vi människor kan anpassa oss utmärkt till de mest negativa förändringarna. Även om vi kanske inte uppskattar förändringar i allmänhet.
Vad händer med människor under en kris?
Vi vet hur typiska reaktionsmönster vid traumatiska händelser ser ut, som till exempel vid en plötslig död. Jag vill dock passa mig för att kalla den aktuella situationen för en traumatisk händelse. Jag tror att det skulle vara kontraproduktivt. Särskilt eftersom vi ser att hela Europa har hanterat de drastiska förändringarna i det dagliga livet, enligt min mening, extremt framgångsrikt. En stor majoritet av befolkningen är förvånansvärt konstruktiv när det kommer till att följa restriktionerna. Lyckligtvis verkar vi inte vara traumatiserade.
Även om vi inte är traumatiserade är det en kris på grund av begränsningar i vårt vardagliga liv. Vad krävs för att människor ska kunna följa restriktioner och kunna hantera utmanande situationer väl?
Jag tror att frågan är: Vad behöver människor mest i en situation som denna när de står inför obehagliga begränsningar? Här ser jag 3 behov.
1. Jag vill förstå vad det handlar om
Förmågan att förstå livets sammanhang är en djupt mänsklig kvalitet. Ju mer jag förstår, desto mindre osäker känner jag mig. Det är därför viktigt att kommunicera tydligt och öppet så att de påverkade kan få en förståelse för situationen. Naturligtvis betyder detta inte att alla verkligen måste förstå allt ner på minsta detalj. Det som har sagts måste vara rimligt, begripligt och trovärdigt.
2. Jag vill ta makten över situationen
Vi människor älskar att kunna forma våra egna liv. Detta ger en känsla av att en situation är hanterbar. "Vi kan göra det" hör vi ofta och det är exakt den känslan vi behöver.
Det är bland annat av den anledningen vi ser många privata initiativ i samhället just nu. Många känner att det är viktigt göra något, allt från att hjälpa sina äldre grannar att köpa mat till att ställa upp som volontär. Detta ger oss en stark känsla av att vi har kontroll över det som händer runt oss.
Men vad händer med oss mentalt om vi till exempel blir sjuka? I dessa fall har vi fortfarande ett sätt att ta kontroll över situationen på, nämligen genom att ta makt över vår inställning till det som hänt. Jag tänker på min moster, som har lidit av KOL i flera år, som är beroende av sin syreflaska i rullstol. Hon klagar nästan aldrig trots de svåra levnadsförhållandena. Tvärtom tar hon varje dag med humor och har en beundransvärt positiv inställning.
Viktor Frankl, en känd psykoterapeut, har sagt det bra: Den sista av de mänskliga friheterna består i valet av attityder till saker.
3. Jag vill känna mening
Det är givetvis både vettigt och betydelsefullt att kunna hjälpa den gamla grannen som är sjuk med att hämta mat eller rasta hunden. Men det fyller samtidigt ett annat psykologiskt syfte. Jag gör något som är bra för andra, som hjälper samhället, och då känner jag mig som en hjälpare. Det går även åt andra hållet. Personen som får hjälpen känner sig trygg i att det finns ett skyddsnät som han eller hon kan lita på.
Stressen inom familjerna är ganska hög: ingen kontakt med mor- och farföräldrar, jobb hemifrån med deadlines samtidigt som barnen är hemma. Finns det mentalt stöd att få?
Det är en viktig poäng. Ibland är det vi själva som behöver hjälp. Jag bedriver en psykologisk hotline för mina företagskunder och har sett en ökning av inkommande samtal de senaste dagarna. De behöver hjälp själva, men vill också veta hur de kan hjälpa sina anställda.
Behöver du hjälp finns det flera digitala psykologlinjer att vända dig till. Sök i din app store eller på Google så hittar du dem.
Digitalisering är verkligen en välsignelse i den nuvarande situationen. Whatsapp, Skype, Messenger och Teams blir en dörr ut till omvärlden nu när vi bör undvika sociala kontakter. Den äldre generationen kan också utbildas i dessa verktyg så att vi får se dem – och de se oss. Jag har till exempel en gruppchat med mina föräldrar som är 80 och 82 år gamla, där även mina barn och andra släktingar är med.
Vad kan alla göra för sig själva för att komma igenom denna kris mentalt friska?
Det beror mycket på dina egna levnadsvillkor. Arbetar du och är ensamstående förälder eller bor du på ett ålderdomshem med besöksförbud? Är du egenföretagare som oroar dig för din ekonomiska överlevnad eller är du läkare på sjukhus med större arbetsbelastning än tidigare? Måste du oroa dig för att behålla ditt jobb eller har hör du till en riskgrupp?
Tillhör du några av dessa grupper är mitt råd till dig: ta hjälp. Det kan vara en terapeut, en psykolog eller en psykologisk rådgivare.
Men det passar inte alla. Då är frågan: vad kan du göra för att hantera din nya, förhoppningsvis tillfälliga, vardag? Här är några tankar och förslag:
1. Var inte ensam med oro och rädsla
Berätta om dina tankar för någon du litar på, kanske en partner, vän eller chef. Eller skriv ner dem. Detta kan vara en första hjälp.
2. Erkänn för dig själv om du har negativa, skrämmande tankar
Försök att erkänna att du har dessa tankar och tryck inte bort dem. Hitta något som gör dig avslappnad. Det kan vara att läsa en bra bok eller lyssna på musik. Hit räknas också exempelvis målning, sport och andningsövningar.
3. Skapa en "vad som är bra för mig-lista"
På den här listan skriver du 10 punkter som är bra för dig och som du kan implementera i din tillfälliga nya vardag. Skriv ner dessa punkter snabbt och fundera över vilka du vill göra i dag. Välj minst en av punkterna varje dag.
Det finns många andra metoder och du måste hitta den som passar dig bäst. Det kan vara allt från meditation (det finns många bra appar, såsom Headspace och Calm) och andningsövningar, till lätta sportaktiviteter och svettiga hemmapass. Du kan även gå en gratis onlinekurs eller börja skriva dagbok, eller varför inte en roman. Återigen, det som är bra för mig är långt ifrån bra för dig. Vi är alla olika.
Och om det är möjligt: tappa inte din humor!
Hur kan företag mildra den psykologiska stressen för sina anställda?
Visa dina anställda respekt, uppskattning och ge dem vad de behöver för att kunna hantera utmanande eller svåra situationer.
Många företag har insett hur väsentligt det är att se människor som en "flerdimensionell varelse": kropp, sinne och psyke. Under en lång tid förvisades den psykiska dimensionen helt från vardagsarbetet - som om den arbetande personen bara kom att arbeta med sin kropp och lämnade sitt psyke hemma.
Nu för tiden vet vi bättre. Den utspridda utbrändheten visar att psyken också kan bli sjuka och många företag erbjuder redan sina medarbetare psykologiskt stöd. Detta kan vara bra att införa för alla under denna begränsande period. Kanske kan ni erbjuda digital coaching och råd anonymt och kostnadsfritt?
